Maximys med edge

Jag har blivit kär i långa kjolar och maxiklänningar. Den här har jag sytt själv men det som är mysigast är faktiskt strumpbyxorna. De är från Kappahls XLnt avdelning och dom är supermjuka. Perfekt att gosa runt i hemma när man ska baka eller plugga eller bara slappa.

Tidigare alster

Här är några macarons som jag gjorde för någon vecka sedan. Bilderna är sådär, jag vet, men jag hoppas att det ändå syns hur dom ser ut. De översta försökte jag göra lite lila med blåbärssmörkräm och de undre blev mintgröna med vaniljsmörkräm. Jag tyckte att båda blev goda och jag fick mycket positiv respons på båda. Imorgon tänkte jag försöka med en sats med choklad och en sats med banan. Just banan har jag inte sett förut men det finns nog och jag tänkte att om man vill kan man ju äta chokladmacaronsen till. Banan och choklad brukar ju gifta sig väldigt fint. Fortsättning följer.

En total bakstoppare

Saker det kan vara svårt att klara sig utan när man bestämmer sig för och baka:

Bakplåtspapper! Jag var nästan halvvägs genom mitt macaronsbak när jag kom på att vi inte har något bakplåtspapper. Hm, typiskt liksom. Men, men jag får väl snällt vänta tills imorgon när vår affär har öppet igen. Den är nämligen stängd på söndagar. Gammalt och förlegat kanske men jag tycker att det är rätt mysigt. Man får liksom planera sina inköp på ett annat sätt då. Eller jag inbillar mig att man får det i alla fall.

Hjälp på påse

Idag har jag storhandlat. Vi åkte till storstan och skulle handla allehanda saker och då passade jag på att kika in på coop för att se om de hade något mandelmjöl, och turen var med mig. Det är ju i och för sig ett stort varuhus, men man vet aldrig. Men som sagt de hade och jag köpte på mig ett par påsar direkt. Jag har fått lite dille på att baka macroons och jag tycker att det är så bökigt att skålla, skala och mala mandeln varje gång. Det här kommer göra bakningen mycket roligare. Det riktigt kliar i fingrarna att sätta igång.

Moment 22

Har du fått något sommarjobb?

Nej, jag har inte det. Svarar jag lite generat varje gång. Men varför då? Varför måste jag vara så generad varje gång? Är det fel på mig? Har jag någon slags sjukdom som gör att jag inte kan få ett jobb? Vet ni, jag har svårt att tro det. Jag sökte mig till min utbildning för att jag var så förbaskat trött på att vara arbetslös. Jag skulle nog kunna få jobb som undersköterska eller personlig assistent om jag sökte men jag kan inte söka som det. Missförstå mig rätt nu, jag har så stor respekt för de människor som jobbar inom dessa yrken. Det är värdefulla jobb och vårt samhälle skulle inte fungera utan dessa hjältar. Men själv klarar jag inte detta. Jag har inte den tilltron till mig själv, jag tror att jag bara ska göra fel och jag vill inte göra fel. Det handlar ju om människor.

Och det är ju det det handlar om med arbetslösheten också. Att politikerna inte kan inse det. Att det inte får bli fel när det handlar om människor. Hur kan det vara logiskt att jag efter tre års studier ändå inte kan få något jobb eftersom jag inte har någon arbetserfarenhet inom yrket. Allting går runt i en cirkel och blir något av ett moment 22. Men någon måste ju börja bryta. Eller?

Kakmixkakor

Idag bakade jag mina kakmix-kakor. Jag kallar dom så för att de är perfekta att ge bort i present i form av kakmix. Man lägger bara alla torra ingredienser i en fin burk och bifogar en etikett med instruktioner om hur kakorna bakas ut. Receptet är som följer:

100 g mörk choklad

1/2 dl nötter

2 dl farinsocker

2 dl vetemjöl

2 dl havregryn

1/2 tsk bakpulver

1 tsk vaniljsocker

1 krm salt

75 g smör

1 ägg

Hacka nötter och choklad grovt. Blanda med alla torra ingredienser i en skål. Smält smöret och låt svalna något. Häll i smöret och ägget med de andra ingredienser och blanda till en jämn smet. Forma till pingisbollsstora kakor och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i mitten av ugnen i 175 grader i ca 12 min. Låt kakorna svalna så att de stelnar och njut!

Nya inspirationskällor

Jag har köpt och fått ett par nya böcker. Dels "Kalasgott" av Jennie Benjaminsson och "Lomelinos Tårtor" av Linda Lomelino. Båda jättebegåvade och böckerna är jättemysiga att sitta och bläddra i och fantasiera om när man kommer få tid att baka eller laga något ur deras receptskatter. Jag är väldigt svag för kokböcker, inte så mycket för att jag lagar mat ur dom (fast det gör jag ju också förstås) men just för att jag älskar bilderna och att sitta och bläddra i dom. Jag vet inte, det är lite knasigt tror jag...

Om ni själva vill skaffa dessa rekommenderar jag denna sida.